Tankar.. Hur fungerar vi egentligen??

Vissa saker blir man så arg på...
Saker och ting som inte blir som dom ska..
Förstör tidsplanen....


Tycker att det är ganska självklart att såna saker ska fungera..
Menmen..



Funderar, varför blir det så där..
Allt bara rasar.. Man känner hatet.. Arg... Lättirriterad..



Varför kan man bara inte få vara sig själv..
Gillar inte det som träder fram..
Den ilskan och hatet som kommer..


Vill bara gömma sig...
Stänga sig inne..


ingen får se..
ingen får höra..

Varför blir det så?
Varför fungerar man så?

Så konstigt det kan bli egentligen.
Ena dagen så blir man sur och ledsen för en sak som inte är märkvärdig alls..
Som egentligen inte är något att bry sig om..


Som man vet att man aldrig ens skulle fundera på en annan dag..
Som man inte skulle reagera på..

Varit knepigt ett bra tag nu.. Ganska less man blir...


Vad händer? Varför?


Varför denna ilska, vad beror det egentligen på??



Såå dubbla känslor.. Tankar..


Blir så ledsen.. Ni får se och höra allt..
Ni måste stå ut med gnäll och sura miner..

Du får skäll och jag märker på dig nu..
Du går hellre till någon annan..



Har svikit dig min ängel...
Förlåt..


------------------------------------


Andra ser, jag ser...
Andra berättar för mig..
Jag märker mer och mer..
Jag blir mer och mer lik du...


Det skrämmer mig..
Men ingen kommer förstå..
Bara jag..