Varför kan man inte bara få känna den underbara känslan jämt.
Känna lyckan.. Njuta av den underbara tillvaron som man lever i.
Man vet att man mår bra. Att man är nöjd med tillvaron.
Lycklig..
Men ändå så känner man sig så nere.
Men ändå så känner man sig så nere.
Ingenting känns bra eller roligt.
Man har ingen lust med något. ingen motivation till något!
Känner ingen glädje.. Fast man vet hur himla lycklig man är..
Man känner att man räcker inte till..
Man duger inte som den man är..
Och man vill inte och tänker inte förändra sin personlighet..
Man vill ju bara bli uppskattad och älskad för den man är.
Man funderar och tänker för mycket, på allt man inte ska fundera på.
Tänk om... Tänk om..
Finns många frågetecken och funderingar här i livet..
Som man behöver och måste ta sig igenom.
Men varje dag som går så kommer man en bit på vägen.
Vissa saker skulle man villa prata om, men inga ord går att beskriva.
Man förstår knappt själv varför..
Vissa saker skulle man bara vilja skrika ut!
Men vågar inte pga rädslan för vilken reaktion man får tillbaka!
Många gånger funderar man på varför
kroppen, huvudet och själen fungerar som den gör..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar